Aktiva på passivmarknaden

Aktiva på passivmarknaden
27 mars, 2019 r2komm

Aktiva på passivmarknaden

Vi samtalar med Skeppsvikens koncernchef Martin Larsson och de tre byggprojektledarna Mathias Pettersson, Jimmy Olsson och Henric Lillienberg om passivhusbygge i praktiken.

SKEPPSVIKEN VAR TIDIGT UTE med passivhusteknik – första projektet blev radhusområdet Fagerslätt utanför Jönköping, som stod färdigt 2010. Resultatet blev mycket lyckat. De boende var överlag nöjda och Martin Larsson minns särskilt ett telefonsamtal en tid efter inflyttningen: – En man undrade varför det aldrig kom någon värmefaktura, hade det blivit något fel? Men jag kunde ju förklara att det kommer ingen, det ingår i elräkningen! Snittförbrukningen på Fagerslätt ligger runt 8500 kWh per hushåll och år, och då är både värme, hushållsel och varmvatten inräknat. Så reaktionen kanske inte var så underlig ändå.

– Där handlar det ändå om direktverkande el enligt de gamla FEBY06-normerna. Sedan dess har reglerna ändrats – numera krävs det värmepump, som sänker elbehovet ytterligare, fyller Mathias Pettersson som ledde Fagerslättbygget på. Nästa passivhusprojekt blev Trädgårdsstadens förskola i Skövde, som stod klar våren 2012 med 1 100 m2 i två plan och kapacitet för 110 barn i 6 grupper. Här stannar uppvärmningsbehovet under 15 kWh per m2 och år. Den lilla tillskottsvärme som behövs står fjärrvärmen för i ett vattenburet system – men radiatorerna är sällan igång.

Alla måste dela ansvaret
– Passivhustekniken är inga konstigheter. Den stora utmaningen är att få alla på bygget att inse hur avgörande det är att det verkligen blir tätt. En enda spik på fel ställe kan förstöra funktionen, men vi har lyckats väldigt bra i alla våra projekt hittills. Alla tar sin del av ansvaret för slutprodukten, då blir det bra. Och gubbarna gillar utmaningar, menar Henric Lillienberg. Provtryckningen av förskolan verkade till en början problematisk, men efter mycket detektivarbete kom man på att läckaget gick via avloppen i köket, där vattenlåsen ännu inte var fyllda.

Fagerslätt utanför Jönköping blev Skeppsvikens första passivhusprojekt.

– Ett par proppar i hoarna, så var allt som det skulle, med värden långt under kraven, berättar Jimmy Olsson om den dramatiska kvällen och fortsätter:
– Värmen räcker bra, men för att hålla högsommarvärmen i schack har vi kompletterat med en bergvärmepump, som vi kan köra omvänt och mata ner värmen i borrhålet, så klimatet håller sig behagligt.

Nya mål mitt i projektet
Näst i tur stod så ett flerbostadshus – Skövdebostäders trygghetsboende Fältspaten, med 78 lägenheter i två huskroppar på Billingssluttningen. Här stötte man tidigt på svårigheter. Projektet var nämligen inte planerat som passivhus från början, så utformningen var inte helt optimal – och det var alldeles för långt gånget för att rita om. – Fönstren var lite för stora och ventilationsschakten var inte dimensionerade för passivhusbehoven. Kanske hade läget på tomten också kunnat bli lite annorlunda. Så det krävdes en hel del extra tankearbete under projekteringen för att få det att fungera men det löste sig till allas belåtenhet, berättar Mathias – och att just hyresgästerna på Fältspaten är de allra nöjdaste i Skövdebostäders bestånd visar att det lyckades.

Kedjehusen på Övre Hasselbacken demonstrerar tydligt att passivhus är som hus är mest!

Inga ufon
Efter Fältspaten blev det ett naturnära kedjehusområde på Övre Hasselbacken i Skövdes norra utkanter. – Här ser vi ett bra exempel på att passivhus inte alls blir några fönsterlösa ufon. Det finns inget utanpå som skvallrar om avancerade energiprestanda, inga uppoffringar som det skulle, med värden långt under kraven, berättar Jimmy Olsson om den dramatiska kvällen och fortsätter:

– Värmen räcker bra, men för att hålla högsommarvärmen i schack har vi kompletterat med en bergvärmepump, som vi kan köra omvänt och mata ner värmen i borrhålet, så klimatet håller sig behagligt.

80 lägenheter i Floda
Just nu pågår produktionen av Herrgårdsbacken i Floda utanför Göteborg, med 80 lägenheter i sju plan. Här har passivtänket varit med från allra första början och flerbostadshusformen gör det enklare att minimera energibehoven. Jimmy sammanfattar Skeppsvikens passivhuserfarenheter så här långt:

– Så värst mycket dyrare behöver det inte bli. Lite mer ventilation och kraftigare isolering ger lite mer materialåtgång och byggnadsytan blir lite större – om man inte väljer att krympa boytan några procent istället. Och vi känner oss absolut bekväma med tekniken – bara man provtrycker byggnaden i rätt stadium av processen, så att det blir enkelt att åtgärda eventuella läckage.

Herrgårdsbacken i Floda med 80 lägenheter är Skeppsvikens senaste passivhusprojekt och beräknas stå färdigt våren 2019.

Upplever ni ett växande intresse?
– Ja, det växer hela tiden, men det finns många andra typer av lågenergiklassificeringar, som Miljöbostad Silver och Guld och Svanen med flera där fler faktorer än energieffektivitet räknas in, med olika grader av komplexitet. Men andemeningen med passivtekniken är absolut här för att stanna. Provtryckning görs till exempel på alla nya byggnader numera, berättar Henric.

Vilka är de största utmaningarna?
– Tillräcklig värme är inget problem, men det krävs ju ventilation dygnet runt. Stannar fläktarna blir det inte så kul att bo. Annars handlar det mest om lite mer möda vid tätning och fogning. Ändå är det väldigt många i branschen som inte ens vill gå i närheten av ett passivhusprojekt – kanske av okunskap, eller så har de bränt sig i ett tidigt skede. Men nästa version av byggnormerna verkar hamna på i princip dagens passivhusnivå. Så när de träder i kraft om några år kan vi säga att vi har ett tioårigt försprång gentemot många av våra kollegor, avslutar Martin nöjt.