Nyheter

Skeppsviken > Nyheter

Arkiv: Mynewsdesk

Fjäderfästallar – en unik specialitet

Den som ansvarade för det inledande projektet var Peter Lennartsson, som nu är VD för Skeppsvikens Skövdebaserade byggverksamhet. Vi ber honom berätta lite mer om denna udda nisch på marknaden:
– Vi trodde inledningsvis att det skulle bli väldigt rakt på sak, ”bara bygga väggar och tak till djuren”. Men så var det ju inte alls, visade det sig. Beställarna hade mycket specifika krav på släta golv, porfria väggar, fogade takplåtskarvar och mycket annat. För säkerhets skull tog vi även kontakt med Svensk Fågel och Kronfågel för att tillsammans med bröderna Indebetou dra upp riktlinjer, berättar Peter. 

Bas för ständig produktutveckling
De principer som då fastslogs ligger fortfarande till grund för de stallar som Skeppsviken bygger åt fjäderfäuppfödare, även om byggnaderna självklart har utvecklats genom ständiga förbättringar genom åren. Dessa genomförs ofta i samråd med såväl kunderna som de stora livsmedelsproducenterna. I skrivande stund ligger den totala byggytan på 292 766 m², fördelat på 85 stallar sedan starten. Det gör Skeppsviken till ojämförlig marknadsledare.
– Förutom en pågående utveckling av de byggtekniska detaljerna i stallarna ser vi en ständig uppdatering av den tekniska utrustningen, som belysningssystem och styrdatorer för utportionering av foder. Att vara fjäderfäproducent idag är att driva en industri, fortsätter Peter. 

Unikt kundsamarbete gav goda resultat
Anläggningen på bilderna hittar vi mellan Hova och Lyrestad, där syskonen Jens Ivarhag och Marie Nordström just tagit sitt nya stall i drift. Och det var inte första gången:
– Runt sekelskiftet byggde Skeppsviken ett kalkonstall på 4 000 m² åt oss och det har blivit fler projekt sedan dess. När vi tog över gården från vår far bestämde vi oss för att utöka för att få lite större frihet. Så nu står vi här med ytterligare 6 000 m² kycklingstall, berättar Jens Ivarhag. Deras stall har kommit till på ett ganska ovanligt sätt, i nära samarbete med två branschkollegor – för det här är en industri som kännetecknas av samverkan och öppenhet.
– Alla i branschen delar med sig av goda erfarenheter, så inför bygget satte vi oss ned med Skeppsviken och familjerna Johansson på Kisebo och Indebetou på Solberga för att reda ut hur ett optimalt modernt kycklingstall skulle se ut, fortsätter Jens. Samarbetet har lett fram till en lättjobbad anläggning där in- och utlastning på samma gavel hör till nyheterna. Stallet har sedan byggts upp exakt likadant på alla tre gårdarna, och så här långt verkar allt fungera precis som det var tänkt. 

Välfyllda orderböcker
Projektansvarig för Skeppsvikens stallbyggnationer är numera Håkan Persson, som gärna också framhåller ett antal andra projekt utöver det vanliga: – Bland annat har vi byggt fyra värpstallar i Finland och ekologiska stallar åt Kronfågelproducenter i Östergötland. Men vad det än handlar om är det vår ambition att jobba nära kunden för att kunna överlämna en bra produkt i rätt tid. Skeppsvikens orderböcker är välfyllda framöver och närmast i tur står stallar i Vinninga, Götene, Fjugestad och Nybble – så 100-strecket närmar sig med stormsteg!

Långa kundrealtioner

Långa och goda relationer har också en tendens att följa med när verksamheter expanderar. Ett bra exempel är Julakoncernens systerbolag G & K Blanks Fastigheter AB, där Skeppsvikens första uppdrag blev ombyggnaden av Julahuset i Skara 2010. Sedan dess har det blivit fler uppdrag för Blanks, som till exempel ett av de senaste varuhusen i raden på Stallsiken i Skövde – och just nu pågår en omfattande ombyggnad av tidigare industrilokaler till kontor och verksamhetslokaler i Angeredsvinkeln i Göteborg. 

God personkemi underlättar
– Blanks är proffsiga köpare som kör med raka puckar. Vi förstår varandra bra och det skapar ett smidigt samarbete utan energikrävande ”kulturkrockar”. Då kan vi göra ett riktigt bra jobb, säger Mats Ranäng, VD för Skeppsviken Bygg i Göteborg. Och kunden håller med: – Om personkemin inte fungerar så blir väl slutkvaliteten ändå rätt till sist, men vägen dit blir betydligt knöligare och det tar oftast längre tid, säger Johan Carlberg som är VD för G&K Blanks Fastigheter. 

Affärsmässigheten i första rummet
– Samarbetet med Skeppsviken har flutit bra i de tidigare projekten och när vi gav oss in på ny mark med ett annorlunda projekt i en större stad kändes det bra att kunna göra det tillsammans med en partner vi kände väl, fortsätter Johan Carlberg som är mycket noga med att understryka att det inte finns några bindningar företagen emellan: – Varje projekt bedöms affärsmässigt på sina egna grunder. Nu faller det sig så att Skeppsviken vid f lera tillfällen har träffat rätt med sina anbud. Men står det och väger mellan två i övrigt likvärdiga anbud är det klart att goda erfarenheter spelar in. Och de här grabbarna är duktiga på planering och att se till att överlämna projekten i rätt tid, det vet vi. 

Kunnig kund ger smidig samverkan
– Angeredsvinkelnprojektet är ett bra exempel på hur värdefullt det är att ha en kund som Johan, som har gedigen byggerfarenhet och förstår vilka konsekvenser ändringar under projektets gång kan få. Här handlar det om en omfattande ombyggnad av en äldre fastighet där verkligheten ofta inte stämmer med ritningarna – och alla vet från början att en del extraarbeten blir omöjliga att undvika, säger Homan Jadidi som är projektchef på Skeppsviken. – Nybyggen skapar färre ”situationer”, men de förekommer alltid i ombyggnadsprojekt. Och sedan händer det ju ibland att kundens kund ändrar sina önskemål under byggtiden. Då är det viktigt att ha ett smidigt samarbete för att lösa det som dyker upp – och det är en självklarhet att alla tillkommande jobb ska godkännas av kunden i förväg, berättar Andreas Wersén som är platschef på Angeredsvinkeln. 

Täta kontakter undviker missförstånd
De löpande kontakterna är alltså en viktig del i kundrelationen – och de blir täta i ett större projekt: – Vi har gemensamma byggmöten varannan vecka och däremellan blir det kontakter flera gånger om dagen, både via mejl och telefon. Genom att vara öppna mot varandra med allt som dyker upp kan vi undvika konflikter och onödig irritation. Bra kommunikation löser problem innan de uppstår, säger Lukas Hermansson som är arbetsledare. Även efter avslutat bygge gäller det att hålla igång kunddialogen, menar Mats: – På så sätt får vi kännedom om nya projekt som är på gång – men som Johan säger får vi inga jobb automatiskt, verkligen inte. Våra kunder är affärsmän ut i fingerspetsarna, så vi måste kunna leverera till rätt pris varje gång. 

Ryktet viktigt i liten bransch
– Branschen är liten och i de här sammanhangen får vi nog också räkna även Göteborg som en ganska liten stad, där alla känner alla. Sköter man sig bra och gör ett bra jobb sprider det sig därför ganska snabbt, och det verkar som att vårt arbetssätt uppskattas av allt fler, fortsätter Mats Ranäng. 

Kärnvärdena avgör
Skeppsvikens koncernchef Martin Larsson sammanfattar faktorerna bakom långsiktiga relationer så här: – Man kan säga vi måste uppfylla innebörden i alla våra fyra kärnvärden gentemot varje kund, i varje enskilt projekt. Det handlar om att visa engagemang och ha ett lyhört fokus på kundens behov, ett personligt bemötande med raka besked – och inte minst en uttalad vilja till flexibelt nytänkande. Klarar vi de hindren har vi lagt en stabil grund för fortsatta affärer – och då minskar förhoppningsvis också prisets roll som den enda avgörande faktorn. 

Hur ser då önskekunden ut?
– Idealkunden förstår hur ett bygge fungerar. Det är också alltid en fördel med kontinuitet, att ha samma kontaktpersoner genom hela projektet, menar Homan och kollegorna håller med. – Gott om tid kan man förstås också önska sig. Då menar jag inte fler arbetstimmar, utan snarare när det gäller almanackan. Vissa saker måste utföras i en viss turordning, och det går inte att ha hur mycket folk som helst på plats samtidigt – men det är förstås fullt begripligt att kunden vill att det blir färdigt så snart som möjligt, säger Mats. 

Personalvård lika viktigt
Att värna om långa och förtroendefulla samarbeten gäller i lika hög grad personal och underleverantörer, understryker Mats Ranäng till sist: – När det är högtryck i branschen blir det svårare att hitta folk med rätt kompetens. Då måste vi kunna erbjuda en utvecklande miljö och väl fungerande byggarbetsplatser med ordning och reda. Det blir en bra affär för alla parter!

Den vägledande principen – ”vi vill förvalta som om vi ägde själva”

När vi byggde kvarteret Motorn i Skövde 2006 insåg vi att det skulle behövas större resurser. Då blev externa uppdrag en möjlighet att nå de volymer som krävdes för att hålla kompetensen och effektiviteten uppe, berättar Malte Larsson som sköter fastighetsförvaltningen i bolaget – en roll som innefattar allt från uthyrningsprojekt och hyresförhandlingar till ekonomifrågor och upphandling av underleverantörer. 

Byggkompetensen en stor fördel
När Motorn så småningom såldes av var det med förvaltningen inkluderad i köpeavtalet och sedan dess har den externa verksamheten vuxit rejält, med många nya uppdrag.
– Ofta handlar det om att följa med i projektens livscykler. Först bygger våra koncernkollegor och sedan går vi in som förvaltare åt kunden, som till exempel varuhusen på Stallsiken. I sådana lägen känner vi ju byggnaderna utan och innan – det handlar helt enkelt om att förvalta det förtroende som skapats under byggtiden. Blir det fråga om att anpassa lokalerna till nya behov efter hand har vi också en stor fördel av att ha byggkompetensen i huset, fortsätter Malte. 

Flexibla uppdrag
Uppdragen varierar med kundernas behov och önskemål. De kan omfatta det mesta från fastighetsskötsel och städning till ekonomi och uthyrning.
– Vi vänder oss huvudsakligen till ägare av kommersiella fastigheter och hyresfastigheter, men numera även till större bostadsrättsföreningar. Vi är väldigt flexibla och arbetar för att göra tillvaron så enkel som möjligt för fastighetsägaren, berättar Maria Larsson . 

Outsourcing minskar sårbarheten
En del av framgångsreceptet för Skeppsvikens förvalting är att man i stor utsträckning arbetar med externa underleverantörer på de olika verksamhetsorterna.
– Det gör oss mindre sårbara för svängningar i efterfrågan och vi slipper problem med både personalbrist och dyrbar överkapacitet. Det blir effektivt och prisvärt, och kunderna gillar det, berättar Malte och Maria fyller på:
– Som stora upphandlare kan vi ställa tuffa krav och blir prioriterade. På många orter anlitar vi till exempel Samhall för enklare arbetsuppgifter, vilket faktiskt har lett till att vi nominerats till Årets arbetsgivare på Visa Vägen-galan. Jari Weckman är specialist på fastighetsteknik som värme, kyla och ventilation. Sedan många år leder han reparationsinsatser och servar anläggningar i bestånden i Skaraborg – ett välkänt och uppskattat ansikte bland kunderna vid det här laget. När det behövs hantverkare och specialister är det Jari som kallar in dem.
– Det känns bra att kunna bidra till att optimera driften för våra kunder, att hjälpa dem att spara både på kostnader och på miljön, berättar Jari som även utför lägenhetsbesiktningar. 

Annorlunda marknadsläge i Skövde
Skövde, en av Skeppsvikens ”huvudstäder”, skiljer sig från de flesta andra orter i landet när det gäller fastighetsförvaltning.
– Här lever en gammal tanke om att sköta allt i egen regi kvar även hos de stora fastighetsägarna, så ser det annars sällan ut idag. På andra håll är man mottagligare för effektiviteten med externa resurser, men vi jobbar på att bryta motståndet, säger Malte. 

Länk mellan byggare och slutkund
Maria jobbar mycket med projektutveckling och fungerar som länk mellan byggare och slutanvändare i fastighetsprojekten. Det blir många möten med till exempel hyresgäster och bostadsrättsköpare. 
– Det ger kunderna trygghet i affären och det känns bra att vi kan dela med oss av våra erfarenheter. Med tiden lär man sig vad som fungerar. Tricket är att känna in personen man har framgör sig. Vilken typ är hon, vad passar honom när det gäller kranar, kakel, tapeter och köksluckor – det är många stora beslut som man ska leva med i många år. 

Kvalitet billigast i längden
VD för Skeppsviken Fastighets AB är koncernchefen Martin Larsson, som ser det som sin roll att ”lägga näsan i blöt där det behövs”. Han sammanfattar framgångsfaktorerna för förvaltninsgarbetet så här:
– Vår grundprincip som förvaltare är helt enkelt att ta hand om andras fastigheter som om de vore våra egna. Det innebär till exempel att argumentera för nödvändiga investeringar och att lägga kvalitetsribban högt, samtidigt som vi håller noggrann koll på kostnaderna. Att hålla fastigheterna i gott skick ger de lägsta kostnaderna i det långa loppet, och hyresgästerna verkar tycka att vi lyckas med vår ambition, säger Martin Larsson till sist. n

Partnering – Ett modernare arbetssätt

Vilka är fördelarna med partnering?
– Mycket handlar om att minimera risker genom att spela med öppna kort. Till skillnad från ett fastprisprojekt kommer vi här tillsammans överens om marginaler och påslag på inköp. Det blir betydligt färre missförstånd och överraskningar, när båda parter fattar besluten gemen-samt. Det känns modernt att beställaren är med i hela processen, genom alla faser – och våra kunskaper kommer bättre till sin rätt, säger Peter Lennartsson som är VD för Calles Bygg i Skövde och fortsätter:
– Kunden får också möjlighet att ta ställning till både svårigheter och möjligheter som dyker upp under resans gång. Det kan ju faktiskt inträffa att det blir ”pengar över”, som då kan resultera i uppgradering eller utökning av projektet.
– För oss blir det mycket enklare att påverka både stan-dard och kostnader. Det förenklar processen jämfört med att handla upp och beskriva varje del av entreprenaden, och vi vet också exakt vad vi får, menar David Larsson, VD för Jättadalen Fastighets AB. Han tillägger:
– Ska man fungera i samverkansprojekt bör man veta vad man vill ha och vad som är möjligt. Det vet vi eftersom vi är vana att bygga i egen regi sedan tidigare, om än i lite mindre skala. Vi kan processen och här fungerar Calles Bygg som vår byggavdelning. Men det kräver att man hittar en partner man fungerar med. 

Hur kom det sig att ni valde Calles Bygg?
– Vi kände dem sedan tidigare och hade sett vad de åstad-kommit med Fältspaten i Skövde. Våra hus här på Frosta-liden påminner en hel del om det projektet, med den stora skillnaden att vi här bygger i trä. Så vi tog kontakt och fick förtroende för varandra direkt – och det har fungerat mycket bra så här långt. Alla är väldigt seriösa och arbetsledningen kom in i projektet redan från start. Det har gjort att jobbet har löpt väldigt smidigt, fortsätter David. 

Ställer partnering särskilda krav på köparen?
– Egentligen inte. En viss mognad är förstås bra, samarbetet underlättas givetvis av att beställaren är så proffsig som i det här fallet. Men sakkunskapen ska ju vi som utförare stå för, menar Peter.

Ser ni inga nackdelar eller risker med partnering?
– En möjlig risk är förstås att man inte konkurrensutsätter idéer eller relationer i tillräcklig grad – det kan ju finnas bättre lösningar på annat håll. Men med så bra relationer som vi har är det inget problem. Är man bara metodisk och uthållig blir det bra, menar David.
– Man kan ju tro att det skulle vara jobbigt att arbeta så transparent, men så upplever inte vi det. Vi ska ju kunna leve-rera i alla lägen och har inget att dölja. Jag ser inga egentliga risker eller nackdelar, samarbete skapar bara möjligheter. Alla lyckade projekt kräver mycket planering och många möten. Skillnaden i ett partneringsprojhekt är att vi är med och delar med oss av vår kunskap och erfarenhet redan från början, istället för ett antal inhyrda konsulter. Så totalt sett blir det varken fler eller färre möten med partnering, tycker Peter.

Så partnering är framtiden?
– Det känns bra att jobba så här öppet och jag tror det kan passa många, inte minst när det handlar om ombyggnader eftersom man snabbt kommer in i projekten, säger David Larsson – och Peter Lennartsson får sista ordet:
– Arbetssättet tilltalar inte minst yngre generationer.Transparensen och det gemensamma ansvaret uppfattas som fräscht. Inom koncernen har vi tagit ett strategiskt beslut att sträva efter en större andel partneringentreprenader. Men traditionellt fastpris behövs också, som till exempel när vi kommer in i projekten lite senare och ramarna redan är fastlagda.

Höjdarprojekt i trä

Klimatfrågan påverkar alla verksamheter i samhället – inte minst byggsektorn. För att klara klimatmålen måste bostäder byggas på nya sätt – att bygga i trä kan halvera klimatpåverkan från byggprocessen.

De senaste åren har det blivit populärt att bygga högt och stort i trä. Det beror dels på att allt fler kommuner kräver detta, men också på att tekniken har mognat. Inom Skeppsviken pågår just nu två olika höghusprojekt i trä – 15 bostadsrätter i Kungsängen mellan Huskvarna och Jönköping, och 80 hyreslägenheter i den nya trästaden Frostaliden i Skövde.
– Här i Kungsängen bygger vi i fem våningar med spetsig takvinkel. Det är trä hela vägen inifrån och ut – men källare, trapphus och hisschakt är i betong. De prefabricerade modulerna kommer från RM Trämoduler i Töreboda, som vi har bra erfarenheter av sedan tidigare. De bygger inomhus i jämn temperatur och luftfuktighet. Det är bra för slutprodukten, berättar Jonas Blom som är platschef. Men på Frostaliden blir det annorlunda:
– Ja, här kommer det inte att se särskilt träaktigt ut från utsidan, eftersom vi klär limträstommarna med puts. Det blir lättare att klara brandskyddsnormerna då, och av samma anledning bygger vi de två understa våningsplanen och trapphusen i betong, säger kollegan Jimmy Olsson som basar över punkthusbygget.

Mindre miljöpåverkan
Hur är det då att bo i ett höghus av trä? Kanske inte så väldigt annorlunda, om man får tro våra byggare Jimmy och Jonas:
– Lite mer ombonat och trivsamt kan det väl bli, och många känner sig säkert nöjda med att de minskar sin miljöpåverkan genom valet av boende. Trä är ju ett förnybart material, säger Jonas.
– Att det går så fort att få ett tätt hus är en annan fördel för kvaliteten. Sex till åtta veckor tills taket är på plats, det är väldigt mycket snabbare än att bygga en våning i taget i betong, fortsätter Jimmy. Att bygga på höjden i trä innebär förstås också utmaningar. Mycket handlar om att ta hänsyn till att trä är ett levande material som rör sig på ett helt annat sätt än betong. Man brukar räkna med att det tar två år för en träbyggnad att ”sätta sig”.
– Stegljudsisoleringen löser vi till exempel med bjälklagskassetter som är fyllda med 40 millimeter flytspackel. Eftersom det är första gången vi bygger på det här sättet möter vi ständigt nya problem, men det trivs vi med, berättar Jimmy Olsson vidare.
– Brandsäkerheten är en annan viktig skillnad. Betong är ju brandsäkert i sig, medan en träbyggnad kräver lite andra lösningar för att bli lika säker. Kraven varierar dessutom mellan landets kommuner. Här måste vi till exempel bygga in sprinklers, medan de nationella baskraven uppfylls med behandlade väggpaneler. Men allt går att lösa, menar Jonas Blom.

Hur ser kostnadsbilden ut – trä är ju förhållandevis billigt, eller?
– Det kan man tro, men eftersom trähusbygge i den här skalan är så nytt finns det ganska få materialleverantörer. Det gör att konkurrensen inte är så effektiv som vi skulle önska – men det blir snabbt bättre i takt med stigande volymer. Det är också mycket arbetskrävande att bygga i trä, med mångdubbelt fler komponenter och arbetsmoment jämfört med att gjuta i betong. Därför är det lite dyrare med höga trähus. Men att ett gott miljösamvete än så länge kostar lite extra verkar inte dämpa efterfrågan, säger Jimmy.

Vad tycker koncernens VD Martin Larsson om träbygge på höjden?
– Så länge kommunerna prioriterar träbyggprojekt måste vi förstås haka på och ligga framkant. Trä kan mycket väl vara en nödvändig lösning inte bara av miljöskäl – kapaciteten att få fram betong till allt som behöver byggas i Sverige de närmaste åren finns helt enkelt inte! Generellt sett är vi emot manipulering av marknaden men ett visst mått av statlig styrning kanske ändå är nödvändig för att få igång nya tekniker. Men på sikt måste flerbostadshus i trä vara en lösning som konkurrerar helt på egna meriter, avslutar Martin Larsson.

Anna tar klivet upp i rollen som biträdande platschef

Anna Wiklund, som också är 25 år ung, har just tagit klivet upp i rollen som biträdande platschef bara tre år efter examen från högskolan. Sitt teknikintresse fick hon från morfar, som var ingenjör på Volvo och väckte lusten att konstruera. Efter teknikprogrammet på gymnasiet i Trollhättan blev det därför byggteknik på högskolorna i Jönköping och Skövde. Direkt efter examen tog Anna så kontakt med Calles Bygg, där VD Peter Lennartsson tyckte att hon kunde passa in. 

Personkemin är viktig
– Det handlar mycket om personkemi och det funkade direkt. Jag kom in i slutfasen av Fältspatenprojektet i Skövde och fick jobba med Jimmy Olsson, som är min platschef även här på Frostaliden. Vi kompletterar varann väldigt bra och har lätt för att hitta lösningar ihop. Annars hade det nog inte gått så fort, berättar Anna. Att komma som nyexaminerad till ett bygge kan vara något av en utmaning, menar hon:
– Man tror ju att man lär sig ett yrke på högskolan, men man inser ganska snart att det stora lärandet ligger framför en. Är man för kaxig i början blir man snart nedtagen på jorden. Machokulturen i branschen är dock inget som Anna har märkt av:
– Mansdominansen är inte alls så stor som många tror. I min grupp på högskolan var vi lika många tjejer som killar – och jag har inte stött på några problem så här långt. Byggare är ju alldeles vanliga människor och jag upplever inte att jag blir särbehandlad i någondera riktningen. Fast det lönar sig förstås att ha lite skinn på näsan och gilla att slänga käft. Humor är ett effektivt sätt att bli respekterad, menar hon. 

Liksom Gustaf ägnar Anna mycket fritid åt byggverksamhet tillsammans med sambon – huset i Lerdala ger många tillfällen till praktisk övning. Och hon känner att hon hittat rätt. Om det inte blivit studier till byggingenjör hade Anna förmodligen ändå landat i branschen på något sätt. Det var nära att hon valde arkitektbanan. 

Trivs med tempot
– Då trodde jag att arkitektyrket var lite för flummigt för mig och ville hellre jobba med exakta beräkningar. Nu vet jag ju att rollerna inte alls är så åtskilda – och jag insåg snart att det inte finns några absoluta sanningar ens för ingenjörer. Men jag trivs med tempot och omväxlingen i branschen och att ständigt söka nya lösningar, så jag blir säkert kvar i yrket. Och så länge jag känner att jag har någorlunda torrt på fötterna är jag alltid sugen på nya utmaningar!

Gustaf – En ny generation byggare

Gustaf Dahllöf har trots sin blygsamma ålder – nyss fyllda 25 – gått den långa vägen. Nästan hela hans familj är i branschen, så det var ingen tvekan om karriärvalet.

– Som liten följde jag ofta med pappa till jobbet och tog in stämningarna på byggena, det blev minnen som gjorde djupa avtryck. Så efter träteknikprogrammet på gymnasiet blev det jobb i pappas byggfirma hemma i Falköping. Det blev mest korta småprojekt och med tiden blev jag någon form av lagbas, berättar Gustaf. 

Storstaden lockade
Gustaf kände att han ville jobba med lite större saker och karriären på Calles Bygg började i ett projekt i Skövde, kanske delvis ett resultat av pappa Jannes goda kontakter. Men flickvännen pluggade i Göteborg, så efter ett år av ständigt pendlande gick flyttlasset västerut till en vidareutbildning byggingenjör på YRGO – och jobb i Calles Byggs nystartade Göteborgsrörelse. På Calles i Göteborg har det gått spikrakt uppåt. Gustaf avslutar nu sin tid som arbetsledare på det just i dagarna slutförda Boulevardenprojektet utanför Hovås, för att i fortsättningen tjänstgöra som platschef.
– Visst har det gått undan, men jag ser inga problem med att vara ung och chef. Bara man kan visa att man vet vad man pratar om blir man ganska snart accepterad. Sedan underlättar det kanske att man kan ta folk på rätt sätt. Visst stöter man på en viss motvilja mot nya idéer på en del håll, men de flesta inser att branschen behöver utvecklas. Och generationsväxlingen går fort nu, säger Gustaf.
Boulevarden har varit ett lärorikt projekt med speciallösningar överallt. Att bygga enkelt utan en massa tillval flyter förstås smidigare, men det är roligt att få vara med om att bygga så här påkostade bostäder, menar Gustaf som även ägnar en stor del av fritiden till byggande: 

– Vi totalrenoverar vår lägenhet, inte en enda liten väggstump har fått vara ifred. Det är ett rullande evighetsprojekt. Men det passar mig, jag måste ha något att göra hela tiden! 

Snabb karriär
Hur ser då Gustaf på framtiden?
– Det har gått så fort att mina framtidsplaner inte riktigt har hängt med i svängarna! Men jag trivs med omväxlingen, även om planerna för dagen ofta kan vara grusade redan innan frukost. Jag har fortfarande mycket att lära och gillar utmaningar, så jag är säkert kvar om tio år. Som byggare kan man ju vara ”hands-on” ganska långt upp i karriären, säger Gustaf till sist.

Från fem man till en halv miljard

Inför det stundande namnbytet då alla koncer-nens bolag samlas under namnet Skeppsviken tar vi en titt på hur det hela började för 25 år sedan tillsammans med dagens huvudägare – bröderna Eric och Martin Larsson.

– Vår far och hans kompanjoner drog igång på ett väldigt traditionellt sätt. De hade fått nog och ville jobba på sitt eget sätt, trots att Sverige var mitt uppe i den stora finanskrisen, berättar Eric Larsson om hur pappa Lars-Eric grundade Calles Bygg 1992.
Det var bråttom att komma igång, så de fem valde att köpa ett vilan-de byggbolag – som råkade heta Calles Bygg.
– Det bestod av en sliten pickup, en gammal dator och ett hyres-avtal. Det resulterade i en tydlig underdogkänsla, som nog var precis vad de behövde då. De hade visserligen starka personliga varumärken, men ingen betraktade firman som en seriös konkurrent, säger Martin Larsson.

Sund syn på risk
Starten i värsta tänkbara lågkonjunktur har sedan präglat företaget, menar Eric och fortsätter:
– Det har alltid varit naturligt för oss jobba mycket med att hitta rätt resurser och kompetenser. Det är sådant man måste vara bra på i svåra tider, men att kunna undvika onödiga risker är till nytta även när det går bra. Det har bland annat lett till att vi satsar stort på partneringprojekt, som gör riskerna betydligt mer överblickbara.
Lars-Eric var den naturlige ledaren bland de fem grundar-na – och efter bara tre år köpte han ut sina kompanjoner och blev ensam ägare.
– Pappa, som var affärsman ut i fingerspetsarna, insåg att det krävdes andra kompetenser för att komma vidare. Men det löstes i god sämja och de förra kompanjonerna stannade kvar som anställda ända fram till pension, berättar Martin.

Kraftsamling för tillväxt
Martin och Eric kom själva tidigt in i verksamheten, direkt från studier och militärtjänst. Vid sekelskiftet gick båda bröderna in som delägare, i en tid då bola-get vuxit till en omsättning runt 100 miljoner kronor. Eric blev kvar, medan Martin gjorde en avstickare till fastighetsbranschen under några år. Men när pappa Lars-Eric drabbades av sjukdom 2004 stod det klart att det gällde att samla krafterna.
– Om Martin inte velat vara med hade vi tvingats dra ner och renodla verksamheten. Att ha en passiv delägare hade inte känts rätt, menar Eric.
– Jag kände att jag ville vara med och påverka i större utsträckning än jag kunnat som anställd på annat håll. Så det var inget att tveka på – vi skulle växa vidare tillsammans, säger Martin.
Innan Lars-Eric Larssons bortgång hade planerna på företagets dittills största bostadsprojekt dragits upp – kvarteret Motorn i centrala Skövde, som stod klart 2008, och det nybildade Skeppsviken Fastighets AB.
– Pappa drev på fast han var sjuk. Vi visste ju att hans magkänsla var osviklig, så vi vågade ta steget. Det var synd att han aldrig fick uppleva resultatet, eftersom det blev väldigt lyckat. Samtidigt gav det en flygande start för vår förvaltningsservice, berättar Eric.
Från 2007 började så Calles Bygg att ta åt sig allt större jobb – med Motorn i ryggen hade man ett väl fungerande bostadsbyggnadskoncept för hela proces-sen från projektutformning till förvaltning.

Göteborg nästa
Redan 2010 började man fundera på expansion och Göteborgsregionen kändes som ett naturligt val. Men hur skulle man gå tillväga?
– Det hade inte fungerat att driva stora projekt på distans hemifrån Skövde, man måste finnas på plats. Så till sist blev det så att vi 2013 köpte en mindre bygg-firma och satte upp nya skyltar, berättar Eric.
I samband med detta skapades en ny koncernstruktur, med ett fastighetsbolag och två byggbolag, i Skövde och Göteborg. Martin gick in som koncern-VD, medan Eric koncentrerade sig på att bygga upp verksamheten i Göteborg från grunden.

Nytt namn nödvändigt
I samband med Göteborgssatsningen blev det läge att se över varumärkesfrågan. Konsulten Tony Leidenkrantz kopplades in och en värdegrundsprocess tog sin början inom företaget.
– Det har varit uppskattat att få träffas och prata om något annat än det dagliga jobbet och reaktionerna på resultatet har varit positiva överlag – det engagemang som vi hoppades på har blivit verklighet. Så mycket revolutionerande nytt har väl processen inte kommit fram till annars, det har mer handlat om att få ner på papper vad som redan kännetecknade oss, menar Martin.
– En värdegrund får inte bli en lösnäsa, den måste vara på allvar om det ska fungera och om man ska lyckas nå fram till en gemensam klangbotten. Man känner in kulturen i ett företag på bara ett par minuter och här såg jag en enorm ödmjukhet och vilja att hitta en ny väg framåt, berättar Tony och fortsätter:
– Det framstod tidigt att namnfrågan skulle bli avgö-rande. Det går inte att ha ett namn som för tankarna till en skuttfirma med kontoret på fickan när omsättningen börjar närma sig halvmiljardstrecket!

Ny profil tar form
Värdegrundsprocessen och namnbytet har sedan myn-nat ut i en ny profil, framtagen av byrån R2 i Göteborg. Skiftet sker officiellt den 24 augusti, men av praktiska skäl kommer ändringarna att börja synas i portioner redan tidigare. 

…men framtiden då?
– Det har varit några strävsamma år med intensivt uppbyggnadsarbete, men nu känns det som att det börjar bli dags att skörda. Vi är starka på både bygg- och fastighetssidan, vi är etablerade på allvar i Göteborg och har många bra projekt på gång i egen regi. Vi har blivit ett fullvärdigt alternativ i alla lägen, säger Eric och Martin avslutar:– Den stora utmaningen blir att hålla entreprenörs-andan vid liv när vi växer – för vi har många idéer och tänker fortsätta ha kul medan vi förverkligar dem!