Skeppsvikens viktiga arbete med Nollresan och dess olika delar inom social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet sker varje dag, i varje projekt och hos varje medarbetare. Vi har tagit reda på hur man rent konkret arbetar ute på arbetsplatserna och delar här med oss i en serie inlägg.

– Hållbarhet får inte vara något som bara experter förstår, menar Åsa Tenggren, hållbarhetschef på Skeppsviken. Det måste vara enkelt och begripligt för alla. Ska vi få till en verklig förändring måste vi få med oss alla och den stora förändringen sker inte på kontoret eller på pappret. Den sker ute på våra arbetsplatser. Det är våra medarbetare i produktionen som skapar förändringen och gör det möjligt, och därför är det viktigt att alla förstår och ser vad de kan bidra med i sin vardag. 

Så vad händer ute på Skeppsvikens arbetsplatser inom just Nollresan? Vi har pratat med medarbetare i olika roller för att ta reda på hur det fungerar i praktiken. Den här gången ger Johan Jansson sin syn på Nollresan och dess inverkan på hans dagar som arbetsledare, just nu i vårt renoverings- och tillbyggnadsprojekt på Bräckeskolan.

Vad betyder Nollresan för dig?

"Nollresan är viktig för mig i flera aspekter och inom både miljö, ekonomi och återbruk. Först och främst, det mest självklara; att vi värnar om och sköter om vår jord så att vi kan lämna över den i bra skick till nästa generation. Personligen tycker jag att vi lever i ett slit-och-släng-samhälle, där många hellre kasserar och köper nytt istället för att återbruka. Om det beror på lathet, okunskap eller brist på intresse vet jag inte, och det svaret lär vi nog aldrig få." 

Hur bidrar du i din arbetsvardag till resan?

"I mina projekt försöker jag att återbruka så mycket material som möjligt. Övertaligt material från större byggen där det nästan alltid blir material över, kan med rätt planering användas på mindre byggen istället för att kasseras. Och material för tillfälliga byggnationer kan med rätt hantering ha flera liv. Ett exempel är bomlag till hisschakt; det kan användas på flera projekt, antingen som nytt bomlag eller som material för former. Den stora utmaningen är att få alla att tänka på det här sättet. Många tror att det tar extra tid att hantera det här med återbruk, men med rätt planering så blir det inte så mycket mer och kostnaden för den lilla extra tiden betalas ju i insparad sop- och containerhantering.
När det gäller ekonomisk vinning så jobbar vi hårt med att planera frakter och samköra i största möjliga mån. Samkörning resulterar i färre transporter, vilket i sin tur ger mindre utsläpp av fossila avgaser. Att planera väl och beställa frakter i god tid kostar mycket mindre. Det ger också leverantören bättre möjligheter att själv planera och samköra gods vilket ger lägre kostnad för alla på turen."