Partnering – Ett modernare arbetssätt

Vilka är fördelarna med partnering?
– Mycket handlar om att minimera risker genom att spela med öppna kort. Till skillnad från ett fastprisprojekt kommer vi här tillsammans överens om marginaler och påslag på inköp. Det blir betydligt färre missförstånd och överraskningar, när båda parter fattar besluten gemen-samt. Det känns modernt att beställaren är med i hela processen, genom alla faser – och våra kunskaper kommer bättre till sin rätt, säger Peter Lennartsson som är VD för Calles Bygg i Skövde och fortsätter:
– Kunden får också möjlighet att ta ställning till både svårigheter och möjligheter som dyker upp under resans gång. Det kan ju faktiskt inträffa att det blir ”pengar över”, som då kan resultera i uppgradering eller utökning av projektet.
– För oss blir det mycket enklare att påverka både stan-dard och kostnader. Det förenklar processen jämfört med att handla upp och beskriva varje del av entreprenaden, och vi vet också exakt vad vi får, menar David Larsson, VD för Jättadalen Fastighets AB. Han tillägger:
– Ska man fungera i samverkansprojekt bör man veta vad man vill ha och vad som är möjligt. Det vet vi eftersom vi är vana att bygga i egen regi sedan tidigare, om än i lite mindre skala. Vi kan processen och här fungerar Calles Bygg som vår byggavdelning. Men det kräver att man hittar en partner man fungerar med. 

Hur kom det sig att ni valde Calles Bygg?
– Vi kände dem sedan tidigare och hade sett vad de åstad-kommit med Fältspaten i Skövde. Våra hus här på Frosta-liden påminner en hel del om det projektet, med den stora skillnaden att vi här bygger i trä. Så vi tog kontakt och fick förtroende för varandra direkt – och det har fungerat mycket bra så här långt. Alla är väldigt seriösa och arbetsledningen kom in i projektet redan från start. Det har gjort att jobbet har löpt väldigt smidigt, fortsätter David. 

Ställer partnering särskilda krav på köparen?
– Egentligen inte. En viss mognad är förstås bra, samarbetet underlättas givetvis av att beställaren är så proffsig som i det här fallet. Men sakkunskapen ska ju vi som utförare stå för, menar Peter.

Ser ni inga nackdelar eller risker med partnering?
– En möjlig risk är förstås att man inte konkurrensutsätter idéer eller relationer i tillräcklig grad – det kan ju finnas bättre lösningar på annat håll. Men med så bra relationer som vi har är det inget problem. Är man bara metodisk och uthållig blir det bra, menar David.
– Man kan ju tro att det skulle vara jobbigt att arbeta så transparent, men så upplever inte vi det. Vi ska ju kunna leve-rera i alla lägen och har inget att dölja. Jag ser inga egentliga risker eller nackdelar, samarbete skapar bara möjligheter. Alla lyckade projekt kräver mycket planering och många möten. Skillnaden i ett partneringsprojhekt är att vi är med och delar med oss av vår kunskap och erfarenhet redan från början, istället för ett antal inhyrda konsulter. Så totalt sett blir det varken fler eller färre möten med partnering, tycker Peter.

Så partnering är framtiden?
– Det känns bra att jobba så här öppet och jag tror det kan passa många, inte minst när det handlar om ombyggnader eftersom man snabbt kommer in i projekten, säger David Larsson – och Peter Lennartsson får sista ordet:
– Arbetssättet tilltalar inte minst yngre generationer.Transparensen och det gemensamma ansvaret uppfattas som fräscht. Inom koncernen har vi tagit ett strategiskt beslut att sträva efter en större andel partneringentreprenader. Men traditionellt fastpris behövs också, som till exempel när vi kommer in i projekten lite senare och ramarna redan är fastlagda.

Höjdarprojekt i trä

Klimatfrågan påverkar alla verksamheter i samhället – inte minst byggsektorn. För att klara klimatmålen måste bostäder byggas på nya sätt – att bygga i trä kan halvera klimatpåverkan från byggprocessen.

De senaste åren har det blivit populärt att bygga högt och stort i trä. Det beror dels på att allt fler kommuner kräver detta, men också på att tekniken har mognat. Inom Calles Bygg pågår just nu två olika höghusprojekt i trä – 15 bostadsrätter i Kungsängen mellan Huskvarna och Jönköping, och 80 hyreslägenheter i den nya trästaden Frostaliden i Skövde.
– Här i Kungsängen bygger vi i fem våningar med spetsig takvinkel. Det är trä hela vägen inifrån och ut – men källare, trapphus och hisschakt är i betong. De prefabricerade modulerna kommer från RM Trämoduler i Töreboda, som vi har bra erfarenheter av sedan tidigare. De bygger inomhus i jämn temperatur och luftfuktighet. Det är bra för slutprodukten, berättar Jonas Blom som är platschef. Men på Frostaliden blir det annorlunda:
– Ja, här kommer det inte att se särskilt träaktigt ut från utsidan, eftersom vi klär limträstommarna med puts. Det blir lättare att klara brandskyddsnormerna då, och av samma anledning bygger vi de två understa våningsplanen och trapphusen i betong, säger kollegan Jimmy Olsson som basar över punkthusbygget. 

Mindre miljöpåverkan
Hur är det då att bo i ett höghus av trä? Kanske inte så väldigt annorlunda, om man får tro våra byggare Jimmy och Jonas:
– Lite mer ombonat och trivsamt kan det väl bli, och många känner sig säkert nöjda med att de minskar sin miljöpåverkan genom valet av boende. Trä är ju ett förnybart material, säger Jonas.
– Att det går så fort att få ett tätt hus är en annan fördel för kvaliteten. Sex till åtta veckor tills taket är på plats, det är väldigt mycket snabbare än att bygga en våning i taget i betong, fortsätter Jimmy. Att bygga på höjden i trä innebär förstås också utmaningar. Mycket handlar om att ta hänsyn till att trä är ett levande material som rör sig på ett helt annat sätt än betong. Man brukar räkna med att det tar två år för en träbyggnad att ”sätta sig”.
– Stegljudsisoleringen löser vi till exempel med bjälklagskassetter som är fyllda med 40 millimeter flytspackel. Eftersom det är första gången vi bygger på det här sättet möter vi ständigt nya problem, men det trivs vi med, berättar Jimmy Olsson vidare.
– Brandsäkerheten är en annan viktig skillnad. Betong är ju brandsäkert i sig, medan en träbyggnad kräver lite andra lösningar för att bli lika säker. Kraven varierar dessutom mellan landets kommuner. Här måste vi till exempel bygga in sprinklers, medan de nationella baskraven uppfylls med behandlade väggpaneler. Men allt går att lösa, menar Jonas Blom. 

Hur ser kostnadsbilden ut – trä är ju förhållandevis billigt, eller?
– Det kan man tro, men eftersom trähusbygge i den här skalan är så nytt finns det ganska få materialleverantörer. Det gör att konkurrensen inte är så effektiv som vi skulle önska – men det blir snabbt bättre i takt med stigande volymer. Det är också mycket arbetskrävande att bygga i trä, med mångdubbelt fler komponenter och arbetsmoment jämfört med att gjuta i betong. Därför är det lite dyrare med höga trähus. Men att ett gott miljösamvete än så länge kostar lite extra verkar inte dämpa efterfrågan, säger Jimmy. 

Vad tycker koncernens VD Martin Larsson om träbygge på höjden?
– Så länge kommunerna prioriterar träbyggprojekt måste vi förstås haka på och ligga framkant. Trä kan mycket väl vara en nödvändig lösning inte bara av miljöskäl – kapaciteten att få fram betong till allt som behöver byggas i Sverige de närmaste åren finns helt enkelt inte! Generellt sett är vi emot manipulering av marknaden men ett visst mått av statlig styrning kanske ändå är nödvändig för att få igång nya tekniker. Men på sikt måste flerbostadshus i trä vara en lösning som konkurrerar helt på egna meriter, avslutar Martin Larsson.

Anna tar klivet upp i rollen som biträdande platschef

Anna Wiklund, som också är 25 år ung, har just tagit klivet upp i rollen som biträdande platschef bara tre år efter examen från högskolan. Sitt teknikintresse fick hon från morfar, som var ingenjör på Volvo och väckte lusten att konstruera. Efter teknikprogrammet på gymnasiet i Trollhättan blev det därför byggteknik på högskolorna i Jönköping och Skövde. Direkt efter examen tog Anna så kontakt med Calles Bygg, där VD Peter Lennartsson tyckte att hon kunde passa in. 

Personkemin är viktig
– Det handlar mycket om personkemi och det funkade direkt. Jag kom in i slutfasen av Fältspatenprojektet i Skövde och fick jobba med Jimmy Olsson, som är min platschef även här på Frostaliden. Vi kompletterar varann väldigt bra och har lätt för att hitta lösningar ihop. Annars hade det nog inte gått så fort, berättar Anna. Att komma som nyexaminerad till ett bygge kan vara något av en utmaning, menar hon:
– Man tror ju att man lär sig ett yrke på högskolan, men man inser ganska snart att det stora lärandet ligger framför en. Är man för kaxig i början blir man snart nedtagen på jorden. Machokulturen i branschen är dock inget som Anna har märkt av:
– Mansdominansen är inte alls så stor som många tror. I min grupp på högskolan var vi lika många tjejer som killar – och jag har inte stött på några problem så här långt. Byggare är ju alldeles vanliga människor och jag upplever inte att jag blir särbehandlad i någondera riktningen. Fast det lönar sig förstås att ha lite skinn på näsan och gilla att slänga käft. Humor är ett effektivt sätt att bli respekterad, menar hon. 

Liksom Gustaf ägnar Anna mycket fritid åt byggverksamhet tillsammans med sambon – huset i Lerdala ger många tillfällen till praktisk övning. Och hon känner att hon hittat rätt. Om det inte blivit studier till byggingenjör hade Anna förmodligen ändå landat i branschen på något sätt. Det var nära att hon valde arkitektbanan. 

Trivs med tempot
– Då trodde jag att arkitektyrket var lite för flummigt för mig och ville hellre jobba med exakta beräkningar. Nu vet jag ju att rollerna inte alls är så åtskilda – och jag insåg snart att det inte finns några absoluta sanningar ens för ingenjörer. Men jag trivs med tempot och omväxlingen i branschen och att ständigt söka nya lösningar, så jag blir säkert kvar i yrket. Och så länge jag känner att jag har någorlunda torrt på fötterna är jag alltid sugen på nya utmaningar!

Gustaf – En ny generation byggare

Gustaf Dahllöf har trots sin blygsamma ålder – nyss fyllda 25 – gått den långa vägen. Nästan hela hans familj är i branschen, så det var ingen tvekan om karriärvalet.

– Som liten följde jag ofta med pappa till jobbet och tog in stämningarna på byggena, det blev minnen som gjorde djupa avtryck. Så efter träteknikprogrammet på gymnasiet blev det jobb i pappas byggfirma hemma i Falköping. Det blev mest korta småprojekt och med tiden blev jag någon form av lagbas, berättar Gustaf. 

Storstaden lockade
Gustaf kände att han ville jobba med lite större saker och karriären på Calles Bygg började i ett projekt i Skövde, kanske delvis ett resultat av pappa Jannes goda kontakter. Men flickvännen pluggade i Göteborg, så efter ett år av ständigt pendlande gick flyttlasset västerut till en vidareutbildning byggingenjör på YRGO – och jobb i Calles Byggs nystartade Göteborgsrörelse. På Calles i Göteborg har det gått spikrakt uppåt. Gustaf avslutar nu sin tid som arbetsledare på det just i dagarna slutförda Boulevardenprojektet utanför Hovås, för att i fortsättningen tjänstgöra som platschef.
– Visst har det gått undan, men jag ser inga problem med att vara ung och chef. Bara man kan visa att man vet vad man pratar om blir man ganska snart accepterad. Sedan underlättar det kanske att man kan ta folk på rätt sätt. Visst stöter man på en viss motvilja mot nya idéer på en del håll, men de flesta inser att branschen behöver utvecklas. Och generationsväxlingen går fort nu, säger Gustaf.
Boulevarden har varit ett lärorikt projekt med speciallösningar överallt. Att bygga enkelt utan en massa tillval flyter förstås smidigare, men det är roligt att få vara med om att bygga så här påkostade bostäder, menar Gustaf som även ägnar en stor del av fritiden till byggande: 

– Vi totalrenoverar vår lägenhet, inte en enda liten väggstump har fått vara ifred. Det är ett rullande evighetsprojekt. Men det passar mig, jag måste ha något att göra hela tiden! 

Snabb karriär
Hur ser då Gustaf på framtiden?
– Det har gått så fort att mina framtidsplaner inte riktigt har hängt med i svängarna! Men jag trivs med omväxlingen, även om planerna för dagen ofta kan vara grusade redan innan frukost. Jag har fortfarande mycket att lära och gillar utmaningar, så jag är säkert kvar om tio år. Som byggare kan man ju vara ”hands-on” ganska långt upp i karriären, säger Gustaf till sist.

Från fem man till en halv miljard

Inför det stundande namnbytet då alla koncer-nens bolag samlas under namnet Skeppsviken tar vi en titt på hur det hela började för 25 år sedan tillsammans med dagens huvudägare – bröderna Eric och Martin Larsson.

– Vår far och hans kompanjoner drog igång på ett väldigt traditionellt sätt. De hade fått nog och ville jobba på sitt eget sätt, trots att Sverige var mitt uppe i den stora finanskrisen, berättar Eric Larsson om hur pappa Lars-Eric grundade Calles Bygg 1992.
Det var bråttom att komma igång, så de fem valde att köpa ett vilan-de byggbolag – som råkade heta Calles Bygg.
– Det bestod av en sliten pickup, en gammal dator och ett hyres-avtal. Det resulterade i en tydlig underdogkänsla, som nog var precis vad de behövde då. De hade visserligen starka personliga varumärken, men ingen betraktade firman som en seriös konkurrent, säger Martin Larsson.

Sund syn på risk
Starten i värsta tänkbara lågkonjunktur har sedan präglat företaget, menar Eric och fortsätter:
– Det har alltid varit naturligt för oss jobba mycket med att hitta rätt resurser och kompetenser. Det är sådant man måste vara bra på i svåra tider, men att kunna undvika onödiga risker är till nytta även när det går bra. Det har bland annat lett till att vi satsar stort på partneringprojekt, som gör riskerna betydligt mer överblickbara.
Lars-Eric var den naturlige ledaren bland de fem grundar-na – och efter bara tre år köpte han ut sina kompanjoner och blev ensam ägare.
– Pappa, som var affärsman ut i fingerspetsarna, insåg att det krävdes andra kompetenser för att komma vidare. Men det löstes i god sämja och de förra kompanjonerna stannade kvar som anställda ända fram till pension, berättar Martin.

Kraftsamling för tillväxt
Martin och Eric kom själva tidigt in i verksamheten, direkt från studier och militärtjänst. Vid sekelskiftet gick båda bröderna in som delägare, i en tid då bola-get vuxit till en omsättning runt 100 miljoner kronor. Eric blev kvar, medan Martin gjorde en avstickare till fastighetsbranschen under några år. Men när pappa Lars-Eric drabbades av sjukdom 2004 stod det klart att det gällde att samla krafterna.
– Om Martin inte velat vara med hade vi tvingats dra ner och renodla verksamheten. Att ha en passiv delägare hade inte känts rätt, menar Eric.
– Jag kände att jag ville vara med och påverka i större utsträckning än jag kunnat som anställd på annat håll. Så det var inget att tveka på – vi skulle växa vidare tillsammans, säger Martin.
Innan Lars-Eric Larssons bortgång hade planerna på företagets dittills största bostadsprojekt dragits upp – kvarteret Motorn i centrala Skövde, som stod klart 2008, och det nybildade Skeppsviken Fastighets AB.
– Pappa drev på fast han var sjuk. Vi visste ju att hans magkänsla var osviklig, så vi vågade ta steget. Det var synd att han aldrig fick uppleva resultatet, eftersom det blev väldigt lyckat. Samtidigt gav det en flygande start för vår förvaltningsservice, berättar Eric.
Från 2007 började så Calles Bygg att ta åt sig allt större jobb – med Motorn i ryggen hade man ett väl fungerande bostadsbyggnadskoncept för hela proces-sen från projektutformning till förvaltning.

Göteborg nästa
Redan 2010 började man fundera på expansion och Göteborgsregionen kändes som ett naturligt val. Men hur skulle man gå tillväga?
– Det hade inte fungerat att driva stora projekt på distans hemifrån Skövde, man måste finnas på plats. Så till sist blev det så att vi 2013 köpte en mindre bygg-firma och satte upp nya skyltar, berättar Eric.
I samband med detta skapades en ny koncernstruktur, med ett fastighetsbolag och två byggbolag, i Skövde och Göteborg. Martin gick in som koncern-VD, medan Eric koncentrerade sig på att bygga upp verksamheten i Göteborg från grunden.

Nytt namn nödvändigt
I samband med Göteborgssatsningen blev det läge att se över varumärkesfrågan. Konsulten Tony Leidenkrantz kopplades in och en värdegrundsprocess tog sin början inom företaget.
– Det har varit uppskattat att få träffas och prata om något annat än det dagliga jobbet och reaktionerna på resultatet har varit positiva överlag – det engagemang som vi hoppades på har blivit verklighet. Så mycket revolutionerande nytt har väl processen inte kommit fram till annars, det har mer handlat om att få ner på papper vad som redan kännetecknade oss, menar Martin.
– En värdegrund får inte bli en lösnäsa, den måste vara på allvar om det ska fungera och om man ska lyckas nå fram till en gemensam klangbotten. Man känner in kulturen i ett företag på bara ett par minuter och här såg jag en enorm ödmjukhet och vilja att hitta en ny väg framåt, berättar Tony och fortsätter:
– Det framstod tidigt att namnfrågan skulle bli avgö-rande. Det går inte att ha ett namn som för tankarna till en skuttfirma med kontoret på fickan när omsättningen börjar närma sig halvmiljardstrecket!

Ny profil tar form
Värdegrundsprocessen och namnbytet har sedan myn-nat ut i en ny profil, framtagen av byrån R2 i Göteborg. Skiftet sker officiellt den 24 augusti, men av praktiska skäl kommer ändringarna att börja synas i portioner redan tidigare. 

…men framtiden då?
– Det har varit några strävsamma år med intensivt uppbyggnadsarbete, men nu känns det som att det börjar bli dags att skörda. Vi är starka på både bygg- och fastighetssidan, vi är etablerade på allvar i Göteborg och har många bra projekt på gång i egen regi. Vi har blivit ett fullvärdigt alternativ i alla lägen, säger Eric och Martin avslutar:– Den stora utmaningen blir att hålla entreprenörs-andan vid liv när vi växer – för vi har många idéer och tänker fortsätta ha kul medan vi förverkligar dem!