Höjdarprojekt i trä

Klimatfrågan påverkar alla verksamheter i samhället – inte minst byggsektorn. För att klara klimatmålen måste bostäder byggas på nya sätt – att bygga i trä kan halvera klimatpåverkan från byggprocessen.

De senaste åren har det blivit populärt att bygga högt och stort i trä. Det beror dels på att allt fler kommuner kräver detta, men också på att tekniken har mognat. Inom Calles Bygg pågår just nu två olika höghusprojekt i trä – 15 bostadsrätter i Kungsängen mellan Huskvarna och Jönköping, och 80 hyreslägenheter i den nya trästaden Frostaliden i Skövde.
– Här i Kungsängen bygger vi i fem våningar med spetsig takvinkel. Det är trä hela vägen inifrån och ut – men källare, trapphus och hisschakt är i betong. De prefabricerade modulerna kommer från RM Trämoduler i Töreboda, som vi har bra erfarenheter av sedan tidigare. De bygger inomhus i jämn temperatur och luftfuktighet. Det är bra för slutprodukten, berättar Jonas Blom som är platschef. Men på Frostaliden blir det annorlunda:
– Ja, här kommer det inte att se särskilt träaktigt ut från utsidan, eftersom vi klär limträstommarna med puts. Det blir lättare att klara brandskyddsnormerna då, och av samma anledning bygger vi de två understa våningsplanen och trapphusen i betong, säger kollegan Jimmy Olsson som basar över punkthusbygget. 

Mindre miljöpåverkan
Hur är det då att bo i ett höghus av trä? Kanske inte så väldigt annorlunda, om man får tro våra byggare Jimmy och Jonas:
– Lite mer ombonat och trivsamt kan det väl bli, och många känner sig säkert nöjda med att de minskar sin miljöpåverkan genom valet av boende. Trä är ju ett förnybart material, säger Jonas.
– Att det går så fort att få ett tätt hus är en annan fördel för kvaliteten. Sex till åtta veckor tills taket är på plats, det är väldigt mycket snabbare än att bygga en våning i taget i betong, fortsätter Jimmy. Att bygga på höjden i trä innebär förstås också utmaningar. Mycket handlar om att ta hänsyn till att trä är ett levande material som rör sig på ett helt annat sätt än betong. Man brukar räkna med att det tar två år för en träbyggnad att ”sätta sig”.
– Stegljudsisoleringen löser vi till exempel med bjälklagskassetter som är fyllda med 40 millimeter flytspackel. Eftersom det är första gången vi bygger på det här sättet möter vi ständigt nya problem, men det trivs vi med, berättar Jimmy Olsson vidare.
– Brandsäkerheten är en annan viktig skillnad. Betong är ju brandsäkert i sig, medan en träbyggnad kräver lite andra lösningar för att bli lika säker. Kraven varierar dessutom mellan landets kommuner. Här måste vi till exempel bygga in sprinklers, medan de nationella baskraven uppfylls med behandlade väggpaneler. Men allt går att lösa, menar Jonas Blom. 

Hur ser kostnadsbilden ut – trä är ju förhållandevis billigt, eller?
– Det kan man tro, men eftersom trähusbygge i den här skalan är så nytt finns det ganska få materialleverantörer. Det gör att konkurrensen inte är så effektiv som vi skulle önska – men det blir snabbt bättre i takt med stigande volymer. Det är också mycket arbetskrävande att bygga i trä, med mångdubbelt fler komponenter och arbetsmoment jämfört med att gjuta i betong. Därför är det lite dyrare med höga trähus. Men att ett gott miljösamvete än så länge kostar lite extra verkar inte dämpa efterfrågan, säger Jimmy. 

Vad tycker koncernens VD Martin Larsson om träbygge på höjden?
– Så länge kommunerna prioriterar träbyggprojekt måste vi förstås haka på och ligga framkant. Trä kan mycket väl vara en nödvändig lösning inte bara av miljöskäl – kapaciteten att få fram betong till allt som behöver byggas i Sverige de närmaste åren finns helt enkelt inte! Generellt sett är vi emot manipulering av marknaden men ett visst mått av statlig styrning kanske ändå är nödvändig för att få igång nya tekniker. Men på sikt måste flerbostadshus i trä vara en lösning som konkurrerar helt på egna meriter, avslutar Martin Larsson.

Anna tar klivet upp i rollen som biträdande platschef

Anna Wiklund, som också är 25 år ung, har just tagit klivet upp i rollen som biträdande platschef bara tre år efter examen från högskolan. Sitt teknikintresse fick hon från morfar, som var ingenjör på Volvo och väckte lusten att konstruera. Efter teknikprogrammet på gymnasiet i Trollhättan blev det därför byggteknik på högskolorna i Jönköping och Skövde. Direkt efter examen tog Anna så kontakt med Calles Bygg, där VD Peter Lennartsson tyckte att hon kunde passa in. 

Personkemin är viktig
– Det handlar mycket om personkemi och det funkade direkt. Jag kom in i slutfasen av Fältspatenprojektet i Skövde och fick jobba med Jimmy Olsson, som är min platschef även här på Frostaliden. Vi kompletterar varann väldigt bra och har lätt för att hitta lösningar ihop. Annars hade det nog inte gått så fort, berättar Anna. Att komma som nyexaminerad till ett bygge kan vara något av en utmaning, menar hon:
– Man tror ju att man lär sig ett yrke på högskolan, men man inser ganska snart att det stora lärandet ligger framför en. Är man för kaxig i början blir man snart nedtagen på jorden. Machokulturen i branschen är dock inget som Anna har märkt av:
– Mansdominansen är inte alls så stor som många tror. I min grupp på högskolan var vi lika många tjejer som killar – och jag har inte stött på några problem så här långt. Byggare är ju alldeles vanliga människor och jag upplever inte att jag blir särbehandlad i någondera riktningen. Fast det lönar sig förstås att ha lite skinn på näsan och gilla att slänga käft. Humor är ett effektivt sätt att bli respekterad, menar hon. 

Liksom Gustaf ägnar Anna mycket fritid åt byggverksamhet tillsammans med sambon – huset i Lerdala ger många tillfällen till praktisk övning. Och hon känner att hon hittat rätt. Om det inte blivit studier till byggingenjör hade Anna förmodligen ändå landat i branschen på något sätt. Det var nära att hon valde arkitektbanan. 

Trivs med tempot
– Då trodde jag att arkitektyrket var lite för flummigt för mig och ville hellre jobba med exakta beräkningar. Nu vet jag ju att rollerna inte alls är så åtskilda – och jag insåg snart att det inte finns några absoluta sanningar ens för ingenjörer. Men jag trivs med tempot och omväxlingen i branschen och att ständigt söka nya lösningar, så jag blir säkert kvar i yrket. Och så länge jag känner att jag har någorlunda torrt på fötterna är jag alltid sugen på nya utmaningar!

Gustaf – En ny generation byggare

Gustaf Dahllöf har trots sin blygsamma ålder – nyss fyllda 25 – gått den långa vägen. Nästan hela hans familj är i branschen, så det var ingen tvekan om karriärvalet.

– Som liten följde jag ofta med pappa till jobbet och tog in stämningarna på byggena, det blev minnen som gjorde djupa avtryck. Så efter träteknikprogrammet på gymnasiet blev det jobb i pappas byggfirma hemma i Falköping. Det blev mest korta småprojekt och med tiden blev jag någon form av lagbas, berättar Gustaf. 

Storstaden lockade
Gustaf kände att han ville jobba med lite större saker och karriären på Calles Bygg började i ett projekt i Skövde, kanske delvis ett resultat av pappa Jannes goda kontakter. Men flickvännen pluggade i Göteborg, så efter ett år av ständigt pendlande gick flyttlasset västerut till en vidareutbildning byggingenjör på YRGO – och jobb i Calles Byggs nystartade Göteborgsrörelse. På Calles i Göteborg har det gått spikrakt uppåt. Gustaf avslutar nu sin tid som arbetsledare på det just i dagarna slutförda Boulevardenprojektet utanför Hovås, för att i fortsättningen tjänstgöra som platschef.
– Visst har det gått undan, men jag ser inga problem med att vara ung och chef. Bara man kan visa att man vet vad man pratar om blir man ganska snart accepterad. Sedan underlättar det kanske att man kan ta folk på rätt sätt. Visst stöter man på en viss motvilja mot nya idéer på en del håll, men de flesta inser att branschen behöver utvecklas. Och generationsväxlingen går fort nu, säger Gustaf.
Boulevarden har varit ett lärorikt projekt med speciallösningar överallt. Att bygga enkelt utan en massa tillval flyter förstås smidigare, men det är roligt att få vara med om att bygga så här påkostade bostäder, menar Gustaf som även ägnar en stor del av fritiden till byggande: 

– Vi totalrenoverar vår lägenhet, inte en enda liten väggstump har fått vara ifred. Det är ett rullande evighetsprojekt. Men det passar mig, jag måste ha något att göra hela tiden! 

Snabb karriär
Hur ser då Gustaf på framtiden?
– Det har gått så fort att mina framtidsplaner inte riktigt har hängt med i svängarna! Men jag trivs med omväxlingen, även om planerna för dagen ofta kan vara grusade redan innan frukost. Jag har fortfarande mycket att lära och gillar utmaningar, så jag är säkert kvar om tio år. Som byggare kan man ju vara ”hands-on” ganska långt upp i karriären, säger Gustaf till sist.